Så kan partiernas förslag påverka din plånbok.

Riksdagsvalet den 13 september 2026 handlar om mycket. Trygghet, skola, vård, migration och klimat. Men också om något som står oss väldigt nära. Då pratar vi såklart om pengarna som faktiskt landar på kontot till slut.

Skatt på lön. Barnbidrag. Pension. Bensinpris. ISK. A-kassa. Bostadsbidrag. I slutändan handlar det om flera hundralappar, ibland tusenlappar, mer eller mindre i månaden.

Här kommer vår ekonomiskribent Marcus Sätherström gå igenom hur valet 2026 kan påverka din privatekonomi.

Denna text skriver jag inte för att säga åt dig hur du ska rösta. Utan för att göra det enklare att förstå vilka förslag som kan märkas i din vardag, beroende på just din eller er livssituation. Vad som sen är valfläsk och vad som faktiskt kommer att hända får framtiden utvisa. 

Detta är skrivet 26 augusti 2026, samma dag som det går att börja förtidsrösta. Partierna kan sedan dess ha ändrat sina inriktningar, så utgå alltid från dig själv när du röstar, inte vad jag säger. Låt oss hoppa in i det! 

Privatekonomin är en fråga som berör alla

När partier pratar om skatter, bidrag och avgifter pratar de egentligen om vår vardag.

För dig som arbetar kan jobbskatteavdraget spela roll. Om du har barn kan barnbidrag och bostadsbidrag göra skillnad. Om du är pensionär kan skatten på pensionen och bostadstillägget påverka marginalerna. Om du pendlar med bil kan drivmedelsskatten märkas varje gång du tankar.

Och ja, vallöften är just löften. Det blir sällan exakt som partierna säger före ett val. Förslag ändras, förhandlas bort eller skjuts fram. Men tydliga löften spelar ändå roll, särskilt om partiet får regeringsmakt eller blir viktigt för en budget.

För dig som jobbar

Jobbskatteavdraget är en av de stora skiljelinjerna

För löntagare handlar mycket om skatten på arbete. Här vill partierna åt olika håll.

• Moderaterna vill förstärka jobbskatteavdraget. Det betyder i korthet att den som arbetar får behålla mer av sin lön efter skatt. Partiet har lyft fram upp till 1 000 kronor mer i månaden för den som jobbar, och ett större paket där en vanlig tvåbarnsfamilj kan få omkring 5 000 kronor mer i månaden genom flera olika förändringar.
• Sverigedemokraterna vill också stärka jobbskatteavdraget. Riktningen är densamma med mer kvar i plånboken för den som arbetar.
• Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill i stället höja skatten för dem med högre inkomster och ta ut mer skatt på kapital och förmögenhet. För den som tjänar mycket, till exempel över 80 000 kronor i månaden, kan det betyda högre marginalskatt.
• Socialdemokraterna placerar sig mer i mitten. De vill sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare, men finansiera det med högre skatt på höga inkomster och kapital.

Marcus kommentar:

För dig som jobbar handlar det här inte bara om skatt. Det handlar om hur mycket luft det finns kvar i månaden. Lägre skatt kan kännas direkt på lönekontot, men omfördelning kan väga tyngre om du, eller någon nära dig, har små marginaler. Mitt tips: räkna på din egen lön, inte på partiernas bästa exempel.

För barnfamiljer

Barnbidraget är tillbaka i centrum

Barn kostar. Mat, kläder, fritidsaktiviteter, glasögon, vinterjackor, vab-dagar och allt det där som inte syns i en partiledardebatt men märks hemma vid köksbordet när man planerar budget och buffert. Utöver detta så har Sverige senaste tiden ett historiskt lågt barnafödande.

Därför har barnfamiljernas ekonomi blivit en väldigt het fråga inför valet.

• Kristdemokraterna föreslår den största generella höjningen av barnbidraget: från 1 250 kronor till 2 000 kronor per barn och månad. De vill också att barnbidraget ska följa prisutvecklingen framåt. Utöver det vill partiet bygga ut föräldraförsäkringen med sex månader utan kvotering.
• Miljöpartiet vill höja barnbidraget med 350 kronor per månad. Ensamstående föräldrar ska dessutom få ett extra tillägg på 800 kronor per barn och månad. Partiet vill också höja bostadsbidraget med upp till 2 250 kronor i månaden, vilket kan göra stor skillnad för familjer med låg inkomst och höga boendekostnader.
• Vänsterpartiet vill höja barnbidraget med 500 kronor per barn och månad. De vill också införa en bebispeng på 15 000 kronor till den som får sitt första barn och ett extra tillägg på 300 kronor för ensamstående föräldrar.
• Socialdemokraterna vill dubbla barnbidraget i juni och december, inför sommarlovet och julen. Enligt partiet skulle det ge en barnfamilj 5 000 kronor mer per år. De vill också höja bostadsbidraget för barnfamiljer med upp till 1 000 kronor i månaden och ta bort karensavdraget.
• Moderaterna fokuserar mer på arbetande föräldrar. De vill sänka skatten och har lovat att en vanlig tvåbarnsfamilj ska få omkring 5 000 kronor mer i månaden under nästa mandatperiod, genom flera olika åtgärder. De vill också fördubbla antalet dubbeldagar i föräldraförsäkringen från 60 till 120 och göra barnomsorgen mer tillgänglig på kvällar, nätter och helger.
• Liberalerna vill införa en jämställdhetsbonus på 30 000 kronor för föräldrar som delar lika på föräldrapenningen. De vill också höja VAB-ersättningen från 80 till 90 procent under de fem första dagarna av ett barns sjukperiod och återinföra RUT-avdrag för läxhjälp.
• Centerpartiet vill att barnbidraget ska delas lika mellan föräldrarna. De vill också se över flerbarnstillägget så att det blir mer träffsäkert.
• Sverigedemokraterna vill reformera barnbidraget och kopplar förslaget till att fler ska ha bättre ekonomiska förutsättningar att bilda och försörja en familj.

Räkneexempel på barnbidrag

En familj med två barn får i dag 2 500 kronor i barnbidrag per månad, före eventuellt flerbarnstillägg. Det är 30 000 kronor per år.

• Med KD:s förslag skulle samma familj få 4 000 kronor i månaden, alltså 48 000 kronor per år. Skillnaden blir 18 000 kronor per år.
• Med V:s förslag skulle samma familj få 3 500 kronor i månaden, alltså 42 000 kronor per år. Skillnaden blir 12 000 kronor per år.
• Med MP:s förslag skulle samma familj få 3 200 kronor i månaden, alltså 38 400 kronor per år. Skillnaden blir 8 400 kronor per år. Är föräldern ensamstående och får tillägget på 800 kronor per barn blir det ytterligare 1 600 kronor i månaden.

Marcus kommentar:

Barnfamiljer behöver ofta pengar när kostnaden kommer, inte tre år senare i ett system som är svårt att förstå. Därför är tydliga belopp starka här. 500 eller 1 000 kronor mer i månaden kan vara skillnaden mellan att klara vinterkläderna direkt eller behöva ta det på faktura. Men titta också på villkoren: gäller stödet alla, ensamstående, låginkomsttagare eller bara vissa familjer?

För pensionärer

Lägre skatt eller högre pension?

Pensionärer är en stor väljargrupp. Och nästan alla partier pratar om att förbättra pensionärers ekonomi. Men de vill göra det på olika sätt.

• Kristdemokraterna vill ta bort skillnaden mellan skatt på pension och skatt på arbete. De vill också förbättra bostadstillägget och höja inkomsttaket, så att fler kan få stöd.
• Moderaterna vill införa ett nytt jobbat-avdrag. Det innebär att pension som bygger på arbete ska beskattas lägre än andra inkomster. Den som fortsätter jobba efter pensionsåldern ska också få en extra skattesänkning.
• Liberalerna vill helt ta bort skillnaden i beskattning mellan lön och pension. De vill även återinföra ett skattegynnat privat pensionssparande, med avdragsrätt upp till 1 000 kronor i månaden.
• Socialdemokraterna vill höja pensionerna mer strukturellt. Målet är att den samlade pensionen i genomsnitt ska motsvara 70 procent av slutlönen. De vill också införa en behovsprövad arbetarpension för personer som börjat arbeta tidigt och inte orkar jobba hela vägen till riktåldern.
• Vänsterpartiet vill att den allmänna pensionen för låg- och medelinkomsttagare ska motsvara 65 procent av slutlönen. De vill också göra det möjligt att gå tidigare i pension efter ett långt och slitsamt arbetsliv, utan att pensionen straffas.
• Miljöpartiet fokuserar på pensionärer med små marginaler. De vill höja garantipensionen och bostadstillägget.

Marcus kommentar:

Här är det lätt att fastna i procent. Men pensionärer betalar hyra, mat och el i kronor. Lägre skatt hjälper den som redan har beskattningsbar pension. Höjda stöd hjälper oftare den som har minst marginal från början. Det viktigaste är därför att fråga: träffar förslaget min pension, mitt bostadstillägg eller bara någon annans exempel?

För dig som kör bil

Drivmedelsskatten märks snabbt i plånboken

För den som kör lite spelar bensin- och dieselpriset kanske mindre roll. För den som pendlar långt, bor på landsbygden eller behöver bilen varje dag är det en helt annan sak.

• Socialdemokraterna vill inte höja drivmedelsskatten. De vill hålla nere bilkostnaderna för hushåll som behöver bilen och samtidigt satsa på elbilsbonus, elektrifiering och mer svenskproducerade biodrivmedel.
• Moderaterna vill hålla nere kostnaden för bilägare genom lägre drivmedelsskatter och låg reduktionsplikt. Fokus ligger på laddinfrastruktur, elektrifiering och mer elproduktion, snarare än nya stora elbilspremier.
• Sverigedemokraterna vill hålla nere priset på bensin och diesel. De står bakom sänkningar på cirka 1 krona per liter för bensin, 40 öre per liter för diesel och en tillfällig sänkning på 3 kronor per liter under 2026.
• Centerpartiet vill göra det billigare att byta till miljöbil. De vill ge 2 000 kronor i månaden i leasingstöd, så att hushåll kan leasa miljöbil för 1 500 kronor i månaden, alternativt ge 50 000 kronor i bonus vid köp.
• Vänsterpartiet vill bredda elbilspremien. Hushåll utanför storstäder kan få 45 000–79 800 kronor i stöd, samtidigt som fossilbilar med höga utsläpp ska få högre fordonsskatt.
• Miljöpartiet vill ge upp till 60 000 kronor i elbilsbonus och sänka kostnaden för publik laddning. Samtidigt vill de höja koldioxidskatten och reduktionsplikten, vilket kan höja pumppriset med cirka 2,20 kronor per liter i första steget.
• Kristdemokraterna står bakom sänkta drivmedelsskatter och lägre reduktionsplikt. De vill också bygga ut laddinfrastrukturen, men har inte presenterat någon ny elbilspremie i nivå med C, V eller MP.
• Liberalerna står bakom de tillfälliga sänkningarna av bensin- och dieselskatten under 2026. De vill också sänka elskatten vid laddstolpar, höja milersättningen för elbilar och bredda det gröna avdraget.

Marcus kommentar:

Här finns två helt olika plånboksfrågor. Den första är vad det kostar att tanka bilen du redan har. Den andra är vad det kostar att byta till något billigare att köra. Kör du mycket bensin eller diesel i dag kan några kronor litern märkas direkt. Ska du ändå byta bil kan 50 000 eller 60 000 kronor i stöd väga tyngre. Börja där: tanka vidare eller byta bil?

För sparare och investerare

ISK och kapitalskatt delar partierna

För dig som sparar i ISK, i fonder eller aktier kan valet också påverka hur mycket skatt du betalar på ditt sparande. Idag är det skattefritt upp till 300 000 kronor på ISK-konto.

• Vänsterpartiet vill sänka den skattefria nivån till 50 000 kronor och skärpa beskattningen av ISK för portföljer över 2 miljoner kronor.
• Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill höja skatten på kapital över 300 000 kronor.
• Liberalerna och Moderaterna vill höja den skattefria gränsen till 500 000 kronor.

Marcus kommentar:

För små- eller medelsparare blir skillnaden ofta mindre än rubrikerna låter. För den som har större portföljer, sparar till barnen eller har stora kapitalinkomster kan det däremot bli tydligt i kronor. Titta inte bara på om skatten höjs eller sänks. Titta på var gränsen går, och om ditt sparande faktiskt hamnar över eller under den.

Så kan du tänka innan du röstar

Ett vallöfte kan låta bra för alla. Men din ekonomi är inte allas ekonomi.

Börja därför med att titta på vad som påverkar dig mest just nu. Är det lönen efter skatt? Hyran? Barnens kostnader? Pensionen? Bilen? Räntan? Sparandet?

När du vet var det skaver blir det lättare att se vilka förslag som faktiskt kan göra skillnad. Inte i teorin. Utan hemma hos dig.

Plånbokspolitiken är det som tar stor plats i medierna och det som det kanske pratas om vid kaffemaskinen. Men politik är så mycket mer än bara det.