Här kollar vi på vad skuldkvot är och hur det påverkar din ekonomi.

Skuldkvot är ett enkelt mått som visar hur stora dina skulder är jämfört med din inkomst. Den används både av myndigheter och banker för att bedöma hur sårbar ett hushåll är om räntan stiger eller inkomsten minskar.
Skuldkvoten säger mycket om din ekonomiska känslighet.
En hög eller låg skuldkvot berättar inte allt om ett hushålls ekonomi. Sparar man exempelvis pengar på börsen kan en hög skuldkvot vara bra, då börsen historiskt sett har haft högre avkastning än vad exempelvis räntan på ett bolån är.
Grundidén är enkel: Alla skulder (kr) / Årsinkomst innan skatt (kr) = Skuldkvot
Ta med:
Exempel: Du har bolån på 2 500 000 kronor, ett privatlån på 100 000 kronor och kreditkortsskulder på 20 000 kronor. Då har du totala skulder på 2 620 000 kronor.
Ta fram din totala årsinkomst före skatt. Har du någon annan återkommande inkomst i form av bidrag, a-kassa eller liknande så räkna med även detta.
Exempel: Din lön före skatt är 480 000 kronor per år.
2 620 000 / 480 000 ≈ 5,46
Din skuldkvot är alltså cirka 5,5. Det betyder att du har skulder på ungefär 5,5 gånger din årsinkomst. Är ni två som står på lånen så räkna in hushållets totala inkomst för att få en korrekt skuldkvot.
Det finns ingen magisk gräns som funkar för alla. Men det går att resonera ungefär så här:
Enligt SCB låg skuldkvoten vid senaste mätningen på 1,54 för hela samhället.
Kom ihåg:
Under många år var skuldkvot direkt kopplad till hur mycket du måste amortera på ditt bolån.
Det skärpta amorteringskravet som infördes 2018 innebar att om du, i ditt bolån, lånade mer än 4,5 gånger din bruttoårsinkomst skulle du amortera 1 procent extra per år på ditt bolån.
Syftet var att bromsa skuldsättningen och dämpa riskerna med mycket höga skuldkvoter.
Från och med 1 april 2026 planeras stora förändringar i hur skuldkvot och amorteringskrav hänger ihop när det gäller bolån:
Lagändringarna träder i kraft 1 april 2026. Det innebär i praktiken att din skuldkvot inte längre styr något extra amorteringskrav. Däremot kan banker fortfarande använda skuldkvoten i sina egna riskbedömningar när det lånar ut pengar.
Det finns två sätt att få ned skuldkvoten på: Minska skulderna eller öka inkomsten
På Plus1 jobbar vi just med skuldsituationen som helhet – att minska räntor, samla lån och förhandla avtal så att vardagen blir mer hållbar. Målet är inte noll lån till varje pris, utan en skuldkvot och en månadskostnad du faktiskt kan leva med