Semesterekonomin 2026 – Vad kostar sommaren och vem betalar notan i höst?

Innan sommaren undersökte vi hur svenskarna planerade att spendera under sommaren och hur ekonomin såg ut. I en ny undersökning genomförd av YouGov på uppdrag av Plus1 kartlägger vi nu hur sommaren landade ekonomiskt. Vad som spräckte budgeten, hur vi betalade, och vad vi nu oroar oss för inför hösten.

1. Hur landade sommaren ekonomiskt?

Sommaren 2026 slutade ekonomiskt sämre än förväntat för mer än var fjärde svensk (26 procent). Bara 14 procent uppger att det gick bättre än väntat – mer än dubbelt så många hamnade på minus jämfört med de som fick en positiv överraskning.

Majoriteten – knappt sex av tio – landade ungefär där de räknat med. Men den fjärdedel som gick minus är en stor och viktig grupp.

2. Det var maten – inte flyget – som spräckte budgeten

Var fjärde svensk (25 procent) betalade mer för sin sommar och semester än planerat. Bland dem som gick över budget är bilden överraskande: det var inte flyget eller hotellet som var den största boven. Det var maten.

61 procent av dem som överspenderade pekar på mat, dryck och restauranger – fler än de som nämner resor (40 procent).

Hur mycket dyrare?

Bland dem som gick över budget dominerar medelstora överskridanden: 24 procent betalade 3 000–5 000 kronor extra. Men var sjunde (15 procent) lade 10 000–20 000 kronor mer än planerat och 7 procent överskred budgeten med mer än 20 000 kronor.

3. Spargrisen finansierade sommaren

Hur betalade vi för sommaren? Sparade pengar och buffert toppar listan (39 procent) – och slår faktiskt löpande lön (37 procent). Det innebär att sommaren 2026 i hög utsträckning finansierades av pengar vi lagt undan – och att buffertarna nu är tunnare inför hösten.

En av tio använde mer kredit än planerat

55 procent använde inga krediter alls under sommaren. Men 10 procent uppger att de använde mer kredit än de hade tänkt – mot bara 8 procent som använde mindre.

4. Konsekvenserna – vad sommaren kostar nu

Nästan sex av tio (57 procent) uppger att sommaren inte har påverkat deras ekonomi negativt. Men det innebär att 43 procent bär på någon form av ekonomisk konsekvens. Var femte person har mindre pengar kvar än räknat. 15 procent har behövt använda sparpengar de inte hade tänkt röra. Och 14 procent behöver nu dra ner på vardagsutgifterna.

Var åttonde har skjutit upp räkningar

14 procent av alla tillfrågade uppger att de skjutit upp en räkning eller betalning efter sommaren – 5 procent en större sådan, 9 procent en mindre.

5. Höstångesten – vad oroar oss?

Hälften av Sverige (50 procent) känner sig trygg ekonomiskt inför hösten. Men 22 procent uppger att de är oroliga – det är var femte vuxen svensk.

Maten toppar orolistan

Bland dem som är oroliga är matkostnader det vanligaste bekymret (40 procent). Att inte ha buffert oroar 29 procent, boendekostnader 30 procent. Räntor och lånekostnader oroar var sjätte (17 procent), och 20 procent är rädda för att sparandet ska minska.

6. Vad vill vi förändra?

Vad tror vi själva skulle hjälpa mest inför hösten? Det vanligaste svaret: minska onödiga småutgifter (34 procent). Var femte vill sänka sina månadskostnader, och 17 procent vardera vill sätta en tydlig budget eller bygga upp ett buffertsparande igen.

36 procent uppger att de redan har bra koll och inte behöver förändra något. Men det innebär att 64 procent av Sverige ser ett konkret behov av förbättring inför hösten.

7. Politiken och plånboken inför valet

Vad är viktigast privatekonomiskt inför riksdagsvalet? Svaret är entydigt: vardagsekonomin. Matpriser och löpande utgifter toppar med 18 procent – före pensioner (16 procent) och sänkt skatt (11 procent). Det är en signal om att väljarnas prioriteringar rör sig bort från traditionella höger/vänster-axlar. Det handlar om hur långt lönen räcker till mjölken i butiken.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av YouGov på uppdrag av Plus1 den 25–27 augusti 2026. Totalt deltog 1 011 respondenter. Urvalet är representativt för den svenska befolkningen 18+ och har viktats efter kön, ålder och geografi.