Kreditvärdighet

Kreditvärdighet skala – allt du behöver veta

Kreditvärdighet är ett mått på hur stor risk du anses vara för den som lånar ut pengar till dig. Långivare använder din kreditvärdighet för att bedöma om du ska få låna, hur mycket du får låna och till vilken ränta.

Vad är kreditvärdighet?

När en bank eller annan kreditgivare gör en kreditprövning hämtar de information om din ekonomi – till exempel inkomst, befintliga lån, andra krediter och eventuella betalningsanmärkningar – via ett kreditupplysningsföretag som UC. Syftet är både att skydda dig mot överskuldsättning och att minska risken för kreditförluster.

Kreditprövning måste göras för alla typer av lån, oavsett belopp eller löptid, och den ska bygga på en helhetsbild av dina ekonomiska förhållanden.

Kreditvärdighet, kreditbetyg och kreditscore – vad är skillnaden?

• Kreditvärdighet är den samlade bedömningen av hur sannolikt det är att du kan betala tillbaka dina lån i tid.
• ‍Kreditbetyg (rating) är ett betyg eller en klassning som kreditupplysningsföretaget sätter utifrån din kreditvärdighet. Det kan till exempel vara ett omdöme som Hög kreditvärdighet eller en riskklass.‍
• Kreditscore är ofta en sifferskala där ett högre tal betyder lägre risk (bättre kreditvärdighet) och ett lägre tal betyder högre risk. Scoren bygger på statistiska modeller som väger samman många olika faktorer i din ekonomi.

Olika aktörer kan använda olika ord – betyg, rating, scoring, score – men i praktiken handlar allt om samma sak: hur tryggt det är att låna ut pengar till dig.

Ska man ha hög eller låg kreditvärdighet?

Du ska alltid sträva efter att ha hög kreditvärdighet.

Hög kreditvärdighet innebär att du bedöms som en låg risk. Det kan ge dig:

• större chans att få lån beviljade
• lägre ränta
• bättre villkor på lån, kreditkort och abonnemang

Låg kreditvärdighet innebär det motsatta:

• fler avslag på låneansökningar
• högre räntor
• stramare villkor eller lägre lånebelopp

Det är alltså aldrig bra att ha låg kreditvärdighet. Däremot kan du ha låg risk, vilket betyder hög kreditvärdighet – här är det lätt att blanda ihop begreppen.

Kreditvärdighet - olika skalor

Din kreditvärdighet beskrivs ofta på en skala med nivåer som hög, medel eller låg. Bakom de här nivåerna ligger en mer detaljerad sifferskala, som ser olika ut beroende på vilket kreditupplysningsföretag som används.

I Sverige är det framför allt tre företag som används när långivare bedömer privatpersoner:

• UC (Upplysningscentralen)
• Creditsafe
• Dun & Bradstreet (tidigare Bisnode)

Nedan går vi igenom hur deras skalor fungerar.

UC – UC Score (1–999)

UC använder en skala som kallas UC Score, från 1 till 999 poäng. Ju högre poäng du har, desto lägre risk bedöms du vara.

En vanlig indelning av UC Score är:

• 800–999: Mycket låg risk (= mycket hög kreditvärdighet)
• 700–799: Låg risk (= hög kreditvärdighet)
• 600–699: Medel risk (= medelgod kreditvärdighet)
• 500–599: Hög risk (= låg kreditvärdighet)
• 0–499: Mycket hög risk (= mycket låg kreditvärdighet)

Utöver själva scoren gör UC också en riskprognos – en uppskattning i procent av risken att du inte kan betala inom en viss tid. Scoren och riskprognosen används sedan av banker och andra långivare när de bedömer din låneansökan.

Creditsafe – kreditscore 1–100

Creditsafe använder en kreditscore-skala från 1 till 100 för privatpersoner. Likt UC innebär ett högre värde en lägre risk, detta delas sen in i intervall. Varje intervall motsvarar sannolikheten att du betalar dina skulder i tid.

En typisk indelning ser ut så här:

• 70–100: Mycket låg risk (= mycket hög betalningsförmåga)
• 40–69: Låg risk (= hög betalningsförmåga)
• 20–39: Medel risk (= medel betalningsförmåga)
• 1–19: Mycket hög risk / kredit avrådes (=låg betalningsförmåga)

Creditsafe betonar att rating och scoring uppdateras löpande och bygger på många faktorer – till exempel inkomst, betalningsanmärkningar och annan kreditinformation – och att fler kreditupplysningar inte sänker din score. Det är innehållet i din ekonomi som spelar roll.

Dun & Bradstreet (f.d. Bisnode) – skala 1–10

Dun & Bradstreet (tidigare Bisnode) använder en skala från 1 till 10, där 10 är bäst. Skalan är uppdelad i risknivåer:

• 8–10: Låg risk (hög kreditvärdighet)
• 5–7: Medel risk
• 1–4: Hög risk (låg kreditvärdighet)

Grundidén är densamma som hos andra aktörer: ju högre siffra, desto lägre bedömd risk.

Hög, medel eller låg kreditvärdighet – vad betyder det i praktiken?

Hög kreditvärdighet

Har du hög kreditvärdighet hamnar du i nivåer som mycket låg risk eller låg risk i kreditvärdighetsskalan. Det betyder i praktiken att:

• du ofta får lån beviljade
• du kan få större lån, även utan medsökande
• du har lättare att få kreditkort, abonnemang och hyreskontrakt

Medel kreditvärdighet

Medel kreditvärdighet innebär att du anses vara en normal risk. Det kan innebära att:

• du får lån beviljade, men inte alltid till de allra bästa villkoren
• vissa långivare kan begära en medsökande
• små ändringar i din ekonomi (t.ex. ett nytt lån) kan påverka ditt kreditbetyg mer märkbart

Låg kreditvärdighet

Låg kreditvärdighet innebär att kreditupplysningsföretaget och långivare ser en förhöjd risk. Det kan bero på till exempel betalningsanmärkningar, hög skuldsättning eller instabil inkomst.

Konsekvenserna kan bli:

• avslag på lån och krediter
• mycket högre ränta
• krav på säkerhet, borgensman eller medsökande

Det kan fortfarande gå att förbättra läget, ett samlingslån eller omstartslån kan vara en bra lösning.

Vad påverkar din kreditvärdighet?

Kreditvärdighet bestäms av en kombination av flera faktorer. Exakt vilka och hur de vägs skiljer sig mellan olika kreditupplysningsföretag, men generellt tittar de på följande 7 punkter:

1. Inkomst och inkomstutveckling

Stabil, tillräckligt hög och gärna växande inkomst är positivt. Otrygga anställningar, låg eller ojämn inkomst kan dra ned kreditvärdigheten.

2. Befintliga lån och krediter

Många lån och krediter – särskilt dyra konsumtionslån och kreditkortsskulder – kan påverka din kreditvärdighet negativt. Många lån kan försämra din kreditvärdighet och försvåra möjligheten att få viktiga lån som bolån.

3. Skuldsättning och skuldkvot

Hur stora dina totala skulder är i förhållande till din inkomst (skuldkvot) är centralt. Hög skuldkvot ökar risken för både dig och långivaren.

4. Betalningsanmärkningar och skulder hos Kronofogden

Betalningsanmärkningar är en tydlig varningssignal. De uppstår ofta när en skuld gått till Kronofogden och fastställts i beslut. Har du aktuella skulder hos Kronofogden blir det mycket svårt att få nya krediter.

5. Historik av betalningar

Hur du har skött dina betalningar tidigare säger mycket om hur du sannolikt kommer att sköta dem framåt. Missade betalningar, inkassoärenden och sena betalningar kan påverka negativt, även innan det blir betalningsanmärkningar.

6. Antal kreditupplysningar

Vissa långivare väger in hur många kreditupplysningar som tagits på dig den senaste tiden. Många förfrågningar kan tolkas som att du söker mycket kredit, vilket kan påverka bedömningen. Detta gäller främst UC-ansökningar, som ligger synlig i 12 månader.

7. Andra uppgifter

Kreditupplysningsföretagen använder ibland även andra uppgifter, till exempel civilstånd, boendeform, folkbokföringsadress, företagsengagemang och ägande av fastighet. Dessa används statistiskt för att förutsäga betalningsförmåga.

Exempelvis innebär barn generellt högre levnadskostnader, vilket långivare väger in som en högre risk, och därför kan det påverka din kreditvärdighet negativt.

Hur får man bättre kreditvärdighet?

Din kreditvärdighet är inte statisk – den går såklart att förbättra. Men det kräver både tid och bra beslutsamhet - inte att du stoppar huvudet i sanden och hoppas på det bästa.

1. Betala allt i tid

Det absolut viktigaste är att undvika betalningsanmärkningar.

• Betala räkningar, lån och kreditkort i tid.
• Lägg in autogiro eller e‑faktura för återkommande betalningar.
• Om en faktura är fel – bestrid den skriftligt i stället för att bara låta bli att betala.

Betalningsanmärkningar kan göra det svårt att få lån, kreditkort och ibland även hyreskontrakt. Det är mycket enklare att undvika en anmärkning än att reparera skadan i efterhand.

2. Minska dina dyra lån och krediter

Flera små och dyra lån är en klassisk fälla för sämre kreditvärdighet. Det signalerar hög risk och påverkar ofta din ekonomi negativt.

• Försök beta av dyra smålån och kreditkortsskulder så fort du kan.
• Undvik att ta nya snabblån för att betala gamla – det leder lätt till en skuldfälla.
• Se över om det går att samla lån till en lägre ränta och färre avbetalningar.

Färre skulder och mer hanterbara avbetalningar gör både din ekonomi och din kreditprofil mer stabil, vi kallar det skuldfinansiering.

3. Håll nere din skuldkvot (inkomst mot skuld)

Försök att hålla dina totala skulder på en nivå som funkar ihop med din inkomst.

• Låna inte mer än du realistiskt kan betala tillbaka.
• Undvik att maximera kreditutrymmet på flera kort samtidigt.
• När det går – amortera (betala av) mer än minimibeloppet.

En sund skuldkvot gör dig mindre känslig för räntehöjningar och inkomstförändringar, vilket långivare gillar.

4. Bygg upp en stabil inkomst och buffert

Långivare tittar både på hur mycket du tjänar och hur stabil inkomsten är.

• Fast jobb och regelbunden inkomst är positivt för kreditvärdigheten.
• Egenföretagare kan behöva visa upp flera års stabila resultat.
• En sparbuffert visar att du har marginaler och kan hantera oväntade utgifter - vi gillar plus i kassan.

5. Var försiktig med nya krediter

Varje ny kredit – och ibland varje ny kreditupplysning – kan påverka din kreditvärdighet.

• Sök inte många lån hos många aktörer samtidigt.
• Fundera på om du verkligen behöver ytterligare ett kreditkort eller en avbetalning.
• Ett omstartslån kan hjälpa dig.

6. Följ upp din egen kreditupplysning

Du har rätt att se vilken information som finns registrerad om dig hos kreditupplysningsföretag.

• Beställ en kopia av din upplysning för att se hur din situation ser ut på papper.
• Kontrollera att alla uppgifter stämmer.
• Om något är fel – kontakta kreditupplysningsföretaget och begär rättelse.

Att ha koll på din egen kreditscore gör det lättare att förstå varför du får ja eller nej på en låneansökan – och vad du behöver ändra.

Hur lång tid tar det att få bättre kreditvärdighet?

Hur snabbt din kreditvärdighet förbättras beror på utgångsläget.

• Har du inga betalningsanmärkningar men lite hög skuldsättning kan förbättringen ibland märkas på några månader när du börjar amortera mer och undviker nya krediter.
• Har du betalningsanmärkningar tar det längre tid. En anmärkning ligger normalt kvar i 3 år innan den försvinner, även om du betalar skulden. Under tiden kan du ändå förbättra din vardagsekonomi, vilket långivare kan väga in.

Tänk på kreditvärdighet som ett maraton, inte en sprint – det handlar om att bygga upp en stabil ekonomisk historia över tid.