KALP

KALP - kvar att leva på kalkyl

KALP står för "kvar att leva på" och är bankens sätt att räkna fram hur mycket pengar du har kvar varje månad när alla nödvändiga kostnader är betalda.

När används KALP?

KALP används främst för att göra en bedömning när banken ska låna ut pengar till en privatperson. Syftet är att göra en budget och en bedömning för att se om du klarar av ett lån, även om räntan stiger eller om dina andra kostnader skulle öka. 

Vid beräkning av KALP används en kalkylränta som är högre än den faktiska räntan, detta för att ha lite extra marginal i beräkningen.

Varför finns KALP?

KALP finns för att skydda både dig som vill låna pengar och banken som lånar ut pengar.

För dig handlar det om att undvika att hamna i en situation där du precis klarar månadskostnaden men inte har råd med oväntade utgifter, prisökningar eller räntehöjningar. Då blir ekonomin skör, och det räcker med små förändringar för att det ska bli minus och stressigt.

För banken handlar det om att ta sitt ansvar och säkerställa en ansvarsfull utlåning. Vi ska inte låna ut pengar till någon som inte klarar av att betala tillbaka på sikt, det är inte bra för någon. Därför behöver banken göra en ordentlig KALP-kalkyl innan ett lån betalas ut.

Hur beräknas KALP i praktiken?

Det finns inte ett exakt, lagreglerat sätt att beräkna KALP på, men grunden är nästan alltid densamma.

1. Inkomster
   Banken beräknar lön efter skatt, eventuell pension, sjukpenning eller a‑kassa och andra återkommande bidrag, som till exempel barnbidrag. Tillfälliga inkomster, bonusar och övertid är banken ofta försiktig med att ta med.
2. Boendekostnader
   Banken tittar på hela boendekostnaden: hyra eller avgift, ränta, amortering, driftkostnader som el, värme, försäkringar, vatten och sophämtning. På räntan används ofta en högre kalkylränta än den aktuella räntan du betalar.
3. Levnadskostnader
   Genom att använda schablonbelopp (standardnivåer) går det att få fram ungefärliga levnadskostnader beroende på hur många som ingår i familjen, vilka åldrar barnen är och om du äger bil eller inte. Schablonen ska täcka sådant som mat, kläder, hygien, telefon, internet, resor och vardagsköp.
4. Andra lån och skulder
   Banken ser över vilka andra lån, skulder och avbetalningar du har. Det kan röra sig om privatlån, kreditkortsskulder, CSN, billån och olika avbetalningar, till exempel på bil, mobil eller hemelektronik.
5. Resultatet
   När banken har koll på inkomster och utgifter kan de beräkna vad du har kvar att leva på – din KALP. Banken har en intern gräns för vad de anser att du minst ska ha kvar efter ett beviljat lån. Hamnar du under den gränsen kan du få avslag eller bli beviljad ett lägre belopp.

KALP och Plus1

KALP är ett bra verktyg för att se om din ekonomi håller i längden. Men många upptäcker först i efterhand att de har för många lån, för hög ränta eller för små marginaler.

På Plus1 har vi ett mål: att göra din vardag mer hållbar. Vi går igenom inkomster, lån, räntor och avbetalningar, ser vad du faktiskt har kvar att leva på och letar efter sätt att minska kostnaderna.

Det kan handla om ett samlingslån, förhandla villkor eller reda ut en rörig skuldsituation. Poängen är alltid mer plus i kassan varje månad.

Vanliga frågor och svar

Varför kan olika banker komma fram till olika KALP?

KALP är ingen lagstadgad formel, utan en modell. Därför kan två banker ge olika besked trots att du har samma inkomst, samma bostad och samma lån. Det kan bero på:

• Olika kalkylräntor
• Olika schabloner för levnadskostnader
• Olika syn på vad som räknas som inkomst

Hur kan man själv göra en enkel KALP‑kalkyl?

En KALP är egentligen en budget. Du kan göra en egen förenklad KALP för att få koll på läget.

1. Summera alla dina inkomster efter skatt.
2. Dra bort boendekostnader (hyra, avgift, drift, ränta och amorteringar).
3. Dra bort andra lån och avbetalningar.
4. Jämför det som blir kvar med vad du faktiskt lägger på mat, resor, försäkringar, kläder, barn, nöjen och oförutsedda kostnader.

Om det du har kvar på steg 3 knappt täcker din vardag är din marginal liten. Då kan det vara läge att se över lån, avbetalningar och utgifter. 

Vad ska man ha kvar att leva på när hyran är betald?

Det finns inget exakt belopp som passar alla. Beroende på boendeform så är det olika belopp som rekommenderas att du har kvar efter att hyran är betald. Hyresrätt kräver generellt en lägre buffert i och med att det finns färre oväntade utgifter. 

Ett sunt riktmärke är att du, efter att boendekostnad och fasta räkningar är betalda, har så pass mycket pengar över att du klarar av att betala för mat, resor till jobb och skola, försäkringar, telefon, internet och kläder. 

Kan du därefter spara en slant, 500–1000 kronor, för att bygga upp en buffert över sikt är det bra och du har en sund ekonomi.