Hur räknar man ut dröjsmålsräntan?

Dröjsmålsränta är den extra kostnad du kan få betala om en räkning inte betalas i tid. Men hur beräknas den egentligen? Här går vi igenom steg för steg, med enkla exempel så att du själv kan räkna.

Vad är dröjsmålsränta – och hur räknar man?

Dröjsmålsränta är räntan du betalar när en faktura inte blir betald i tid. Räntan är till för att kompensera den som skickat fakturan eftersom att pengarna kommer in senare än planerat – och för att göra det mindre lockande att skjuta upp betalningar.

Här går vi igenom vad dröjsmålsränta är, när den får tas ut, hur hög den brukar vara och hur du själv kan räkna ut den om det behövs.

Läs även: Vad är effektiv ränta

Vad är dröjsmålsränta?

Dröjsmålsränta är en extra ränta som börjar ticka när sista betalningsdatum har passerat. Den läggs ovanpå det du redan är skyldig, till exempel en obetald faktura eller ett lån. Utöver dröjsmålsränta kan du även få kostnader för påminnelseavgifter.

Lite förenklat: ju längre du väntar med att betala, desto mer dröjsmålsränta hinner byggas upp och den totala kostnaden blir högre för dig.

När får företag ta ut dröjsmålsränta?

Ett företag får ta ut dröjsmålsränta när man är sen med betalningen.

Ofta ser du text som:

"Vid försenad betalning utgår dröjsmålsränta med X %."

Om det inte stått något alls om dröjsmålsränta kan företaget faktiskt ändå ha rätt att ta ut ränta enligt räntelagen. Räkna alltid med att det kan tillkomma dröjsmålsränta om du betalar för sent, så sikta på att betala dina fakturor i tid.

Hur hög får dröjsmålsräntan vara?

Hur hög dröjsmålsräntan är ska stå angivet i avtalet eller på fakturan. Det kan till exempel stå att dröjsmålsräntan är:

  • 8 % per år
  • 12 % per år
  • Referensränta (2%) + 8 procentenheter

Det är alltså ofta en betydligt högre ränta än den vanliga räntan på till exempel ett lån eller ett köp på avbetalning. Det gör att skulden kan växa snabbare än man tror om den får ligga obetald en längre tid.

Grundformeln för dröjsmålsränta

Så här kan du räkna ut dröjsmålsräntan på en försenad faktura:

Belopp × dagsränta × antal dagar

Det här ger dig hur mycket dröjsmålsränta som lagts på under den period fakturan varit obetald. Låt oss kolla på ett exempel.

Räkna ut dröjsmålsränta

1: Ta reda på beloppet

Börja med att kolla hur stort det obetalda beloppet är. Det är det belopp som står på fakturan eller skulden, utan ränta och avgifter.

Exempel: Fakturabeloppet är 4 000 kronor.

2. Hitta räntesatsen

Titta efter vad som står om dröjsmålsränta på fakturan eller i avtalet. Där står till exempel:

"Dröjsmålsränta: 10 % per år från förfallodagen."

I vårt exempel använder vi 10 % per år (enligt referensräntan + 8 %).

3: Räkna ut dagsräntan

För att kunna räkna per dag delar du års­räntan med 365.

10 % per år / 365 ≈ 0,0274 % per dag.

Vill du hellre använda decimalform: 0,10 / 365 ≈ 0,000274 per dag.

4: Räkna antal förseningsdagar

Räkna hur många dagar som gått sedan förfallodagen.

Exempel: Fakturan förföll den 31 mars. Du betalar den den 20 april.

Antal dagar för sent: 20 dagar.

5: Räkna ut dröjsmålsräntan i kronor

Nu använder vi formeln: Belopp × dagsränta × antal dagar

  • Belopp: 4 000 kr
  • Dagsränta (decimal): 0,000274
  • Antal dagar: 20

4 000 × 0,000274 × 20 ≈ 21,92 kr.

Dröjsmålsräntan blir alltså cirka 22 kronor.

Det betyder att du totalt ska betala: 4 000 kr + 22 kr ≈ 4 022 kr  

Skulle du ha en stor faktura som inte är betald i tid så kan du förstå att dröjsmålsräntan adderar ganska mycket extra kostnad. Utöver räntan kommer ofta andra kostnader i form av påminnelseavgifter, och i värsta fall inkasso. En faktura på några hundralappar blir snabbt dubbelt så dyr, säger ekonomiskribent Marcus Sätherström.

Ett annat räknesätt – direkt med års­räntan

Du kan också använda års­räntan direkt i formeln, utan att först räkna ut dagsräntan separat:

Belopp × (års­ränta / 100) × (antal dagar / 365)

Med vårt exempel:

4 000 × (10 / 100) × (20 / 365)

= 4 000 × 0,10 × 0,05479

≈ 21,92 kr i dröjsmålsränta.

Resultatet blir detsamma – välj det sätt du tycker är enklast.

Varför blir dröjsmålsräntan ibland så hög?

Dröjsmålsräntor är ofta betydligt högre än vanliga räntor. Det finns ett par skäl till det:

  • Den som lånar ut pengar eller säljer på faktura tar en extra risk när betalningen blir sen och den vill få in sina pengar.
  • Hög ränta fungerar som en signal – det ska kosta att betala för sent, så att fler betalar i tid.

Har du många sena fakturor, krediter eller lån med dröjsmålsränta kan skulden växa väldigt snabbt. Då är det extra viktigt att få en överblick och försöka stoppa blödningen så tidigt som möjligt.

På Plus1 hjälper vi gärna dig att samla ihop dina lån och avbetalningar – på så vis kan du undvika dröjsmålsränta och samtidigt få en bättre överblick av din ekonomi.

Undvik dröjsmålsränta i framtiden

Det bästa du kan göra är såklart att försöka undvika dröjsmålsränta helt. Några enkla saker som hjälper dig:

  • Lägg in e‑fakturor och autogiro där det går.
  • Ha en enkel översikt över alla dina förfallodagar – i mobilen, kalendern eller en app.
  • Öppna all post direkt, även sånt som känns jobbigt.
  • Hör av dig tidigt till företaget om du vet att du inte kan betala i tid – ibland går det att pausa eller dela upp betalningen innan dröjsmålsräntan hinner dra iväg.

När dröjsmålsräntan redan börjat ticka

Om du redan har hunnit få dröjsmålsränta (eller flera) är du långt ifrån ensam. Det viktiga är vad du gör nu.

Hos Plus1 jobbar vi varje dag med att reda ut snåriga skuldsituationer, förhandla villkor och hjälpa människor få bättre koll på sin ekonomi. Vi vet att det kan kännas rörigt och tungt – men vi vet också att det nästan alltid går att göra läget bättre, steg för steg.

Vanliga frågor.

Vad är dröjsmålsränta?
Dröjsmålsränta är extra ränta som kan läggas på när en faktura inte betalas i tid. Den börjar normalt räknas från förfallodagen och ökar ju längre betalningen dröjer. Det är en sådan där kostnad som inte känns så mycket första dagen, men som gärna tickar vidare om man inte stoppar den.
Hur hög är dröjsmålsräntan?
Dröjsmålsräntan beror på vad som står i avtalet eller på reglerna som gäller om inget särskilt har avtalats. Ofta utgår den från referensräntan plus ett påslag. Eftersom nivån kan ändras är det smart att kontrollera aktuell ränta innan du räknar.
Hur räknar jag ut dröjsmålsränta?
Du räknar ungefär så här: skuldens belopp gånger dröjsmålsräntan, delat på 365, gånger antal dagar du är sen. Om skulden är 10 000 kronor, räntan 11 procent och betalningen är 30 dagar sen blir dröjsmålsräntan ungefär 91 kronor. Ju fler dagar, desto mer tickar det.
Kan dröjsmålsränta leda till inkasso och betalningsanmärkning?
Ja, en obetald faktura kan gå vidare till inkasso och i nästa steg till Kronofogden. Då kan det bli både extra avgifter och risk för betalningsanmärkning. Om du inte kan betala hela beloppet direkt är det bättre att kontakta den du är skyldig pengar och försöka komma överens om en plan.
Mer information