Semesterekonomin 2026 – Vad kostar sommaren och vem betalar notan i höst?

Artiklar

Lästid:

min

Författare:

Marcus Sätherström

Publicerad:

2026-09-15

Uppdaterad:

2026-09-15

Sommaren 2026 är slut. För de flesta gick det hyfsat – men för var fjärde svensk kostade det mer än beräknat. Och för barnfamiljer var det nästan varannan.

Innan sommaren undersökte vi hur svenskarna planerade att spendera under sommaren och hur ekonomin såg ut. I en ny undersökning genomförd av YouGov på uppdrag av Plus1 kartlägger vi nu hur sommaren landade ekonomiskt. Vad som spräckte budgeten, hur vi betalade, och vad vi nu oroar oss för inför hösten.

1. Hur landade sommaren ekonomiskt?

Sommaren 2026 slutade ekonomiskt sämre än förväntat för mer än var fjärde svensk (26 procent). Bara 14 procent uppger att det gick bättre än väntat – mer än dubbelt så många hamnade på minus jämfört med de som fick en positiv överraskning.

Majoriteten – knappt sex av tio – landade ungefär där de räknat med. Men den fjärdedel som gick minus är en stor och viktig grupp.

Hur blev din ekonomiska situation efter sommaren 2026 jämfört med vad du hade planerat?	Andel
Mycket sämre än förväntat	8,6%
Lite sämre än förväntat	17,4%
Ungefär som förväntat	58,3%
Lite bättre än förväntat	9,8%
Mycket bättre än förväntat	3,8%
Vet ej	2,1%
Totalt sämre (netto)	26,1%
Totalt bättre (netto)	13,6%

2. Det var maten – inte flyget – som spräckte budgeten

Var fjärde svensk (25 procent) betalade mer för sin sommar och semester än planerat. Bland dem som gick över budget är bilden överraskande: det var inte flyget eller hotellet som var den största boven. Det var maten.

Hur förhöll sig kostnaden för sommarens semester och ledighet till vad du hade planerat?	Andel
Mycket dyrare än planerat	7,4%
Lite dyrare än planerat	17,4%
Ungefär som planerat	49,5%
Lite billigare än planerat	9,1%
Mycket billigare än planerat	4,1%
Ej relevant, jag har ej haft semester/varit ledig	10,1%
Vet ej	2,5%
Totalt dyrare (netto)	24,7%
Totalt billigare (netto)	13,2%

61 procent av dem som överspenderade pekar på mat, dryck och restauranger – fler än de som nämner resor (40 procent).

Vad var det som blev dyrare än vad du hade räknat med?	Andel
Mat, dryck och/eller restaurangbesök	61,3%
Aktiviteter och upplevelser	49,5%
Resor (flyg, tåg, buss)	40,4%
Shopping	32,2%
Boende	30,8%
Bränsle (bil/båt)	26,3%
Annat	7,3%
Vet ej/Vill ej uppge	1,5%

Hur mycket dyrare?

Bland dem som gick över budget dominerar medelstora överskridanden: 24 procent betalade 3 000–5 000 kronor extra. Men var sjunde (15 procent) lade 10 000–20 000 kronor mer än planerat och 7 procent överskred budgeten med mer än 20 000 kronor.

Ungefär hur mycket dyrare blev det?	Andel
Upp till 1 000 kronor dyrare	6,0%
1 001–3 000 kronor	21,1%
3 001–5 000 kronor	23,9%
5 001–10 000 kronor	18,8%
10 001–20 000 kronor	14,8%
20 000+ kronor	6,6%
Vet ej/Vill ej uppge	8,8%

3. Spargrisen finansierade sommaren

Hur betalade vi för sommaren? Sparade pengar och buffert toppar listan (39 procent) – och slår faktiskt löpande lön (37 procent). Det innebär att sommaren 2026 i hög utsträckning finansierades av pengar vi lagt undan – och att buffertarna nu är tunnare inför hösten.

Hur betalade du främst för sommarens ledighet och semester?	Andel
Sparade pengar/buffert	39,2%
Löpande inkomst/lön under sommaren	37,0%
Kreditkort	8,3%
Skatteråterbäring	2,8%
Lånade pengar av familj/vänner	1,8%
Del-/avbetalning (ex. Klarna)	1,8%
Privatlån eller annat lån	1,0%
På annat sätt	3,5%
Vet ej/Vill ej uppge	4,6%

En av tio använde mer kredit än planerat

55 procent använde inga krediter alls under sommaren. Men 10 procent uppger att de använde mer kredit än de hade tänkt – mot bara 8 procent som använde mindre.

Använde du mer eller mindre krediter, delbetalningar eller lån i sommar än du hade tänkt?	Andel
Mycket mer	2,8%
Lite mer	6,7%
Ungefär som planerat	25,1%
Lite mindre	4,0%
Mycket mindre	3,9%
Jag använde inga krediter, delbetalningar eller lån	55,4%
Vet ej/Vill ej uppge	2,1%
Totalt mer (netto)	9,5%
Totalt mindre (netto)	7,9%

4. Konsekvenserna – vad sommaren kostar nu

Nästan sex av tio (57 procent) uppger att sommaren inte har påverkat deras ekonomi negativt. Men det innebär att 43 procent bär på någon form av ekonomisk konsekvens. Var femte person har mindre pengar kvar än räknat. 15 procent har behövt använda sparpengar de inte hade tänkt röra. Och 14 procent behöver nu dra ner på vardagsutgifterna.

Har sommarens kostnader påverkat din ekonomi på något av följande sätt efter semestern?	Andel
Inget av ovanstående	57,1%
Jag har mindre pengar kvar än tänkt	19,2%
Jag har behövt använda sparpengar/buffert som jag inte hade tänkt	15,1%
Jag behöver dra ner på vardagsutgifter	14,4%
Jag har fler kreditkortsskulder/delbetalningar/lån från sommarens kostnader	5,0%
Vet ej/Vill ej uppge	3,7%

Var åttonde har skjutit upp räkningar

14 procent av alla tillfrågade uppger att de skjutit upp en räkning eller betalning efter sommaren – 5 procent en större sådan, 9 procent en mindre.

Har du skjutit upp någon räkning, betalning eller annan kostnad efter sommaren?	Andel
Ja, större räkningar eller betalningar	4,6%
Ja, mindre räkningar eller betalningar	9,2%
Nej	83,9%
Vet ej/Vill ej uppge	2,8%
Totalt ja (netto)	13,8%

5. Höstångesten – vad oroar oss?

Hälften av Sverige (50 procent) känner sig trygg ekonomiskt inför hösten. Men 22 procent uppger att de är oroliga – det är var femte vuxen svensk.

Hur känner du för din privatekonomi inför hösten?	Andel
Mycket orolig	6,8%
Ganska orolig	14,8%
Varken orolig eller trygg	26,4%
Ganska trygg	31,3%
Mycket trygg	18,8%
Vet ej/Vill ej uppge	1,8%
Totalt oroliga (netto)	21,7%
Totalt trygga (netto)	50,1%

Maten toppar orolistan

Bland dem som är oroliga är matkostnader det vanligaste bekymret (40 procent). Att inte ha buffert oroar 29 procent, boendekostnader 30 procent. Räntor och lånekostnader oroar var sjätte (17 procent), och 20 procent är rädda för att sparandet ska minska.

Vad är du mest orolig för i din ekonomi inför hösten?	Andel
Högre matkostnader	39,7%
Boendekostnader	29,6%
Att inte ha någon buffert	28,6%
Ökade kostnader för el och uppvärmning	25,1%
Att sparandet minskar eller uteblir	20,2%
Ökade räntor och lånekostnader	16,7%
Kreditkortsskulder/delbetalningar	9,7%
Annat	9,4%
Vet ej/Vill ej uppge	0,6%

6. Vad vill vi förändra?

Vad tror vi själva skulle hjälpa mest inför hösten? Det vanligaste svaret: minska onödiga småutgifter (34 procent). Var femte vill sänka sina månadskostnader, och 17 procent vardera vill sätta en tydlig budget eller bygga upp ett buffertsparande igen.

36 procent uppger att de redan har bra koll och inte behöver förändra något. Men det innebär att 64 procent av Sverige ser ett konkret behov av förbättring inför hösten.

Vilket/vilka av följande alternativ skulle ge dig bäst överblick över din privatekonomi i höst?	Andel
Ej relevant, jag har redan en bra överblick	36,4%
Minska onödiga småutgifter	33,6%
Sänka mina månadskostnader	19,3%
Att göra en tydlig och hållbar budget	16,6%
Bygga upp ett buffertsparande igen	16,6%
Få bättre överblick över räntor och avgifter	5,5%
Samla lån och krediter på ett ställe	4,3%
Annat	3,3%
Vet ej	4,6%

7. Politiken och plånboken inför valet

Vad är viktigast privatekonomiskt inför riksdagsvalet? Svaret är entydigt: vardagsekonomin. Matpriser och löpande utgifter toppar med 18 procent – före pensioner (16 procent) och sänkt skatt (11 procent). Det är en signal om att väljarnas prioriteringar rör sig bort från traditionella höger/vänster-axlar. Det handlar om hur långt lönen räcker till mjölken i butiken.

Vilken privatekonomisk fråga är viktigast för dig inför riksdagsvalet?	Andel
Vardagsekonomin (matpriser och löpande utgifter)	18,3%
Pensionerna och äldres ekonomi	15,7%
Sänkt skatt på lön och arbete	11,4%
Elen och energikostnaderna	9,8%
Jobbmarknaden (åtgärder för fler i arbete)	9,4%
Boendekostnader (hyror, bolån och ränteavdrag)	7,7%
Trygghetssystemen (sjukförsäkring och a-kassa)	7,0%
Sparandet (bättre villkor för ISK och fonder)	6,9%
Barnfamiljer (höjt barnbidrag och familjestöd)	3,2%
Bostadsmarknaden (enklare att köpa första bostaden)	1,1%
Annat	3,9%
Vet ej/Vill ej uppge	5,8%

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av YouGov på uppdrag av Plus1 den 25–27 augusti 2026. Totalt deltog 1 011 respondenter. Urvalet är representativt för den svenska befolkningen 18+ och har viktats efter kön, ålder och geografi.

Läs mer

Sep 15, 2026

Min

Barnfamiljer kommer betala sommarens kostnader i höst

Familjer med yngre barn sticker ut på nästan varje mätpunkt i undersökningen. Det är dyrt att ha barn, dyrt att ha semester, och många barnfamiljer klev in i hösten med tunnare ekonomi och mer skuld än de hade räknat med.

Alla inlägg

Så kan partiernas förslag påverka din plånbok.

Aug 26, 2026

Min

Så kan partiernas förslag påverka din plånbok.

Läs om vilka förslag de olika partierna går till val med och vad de kan göra för din plånbok. Den här texten eller vår skribent tar ingen politisk ställning, utan finns bara i upplysande syfte.

Alla inlägg

Aug 18, 2026

Min

Buffert och budget hösten 2026

Hösten är en period då många vill ta tag i saker efter sommaren, och ekonomin är absolut en sådan sak. Här guidar vi dig till hur du kan skapa en budget och buffert som gör att du får mer pengar över i höst.

Alla inlägg

1. Hur landade sommaren ekonomiskt?

2. Det var maten – inte flyget – som spräckte budgeten

Hur mycket dyrare?

3. Spargrisen finansierade sommaren

En av tio använde mer kredit än planerat

4. Konsekvenserna – vad sommaren kostar nu

Var åttonde har skjutit upp räkningar

5. Höstångesten – vad oroar oss?

Maten toppar orolistan

6. Vad vill vi förändra?

7. Politiken och plånboken inför valet

Om undersökningen

Läs mer

Plus1

Det finstilta

Info